Ni kan nog inte ana hur mycket jag är i behov av lite värme just nu. Det här fungerar inte längre, vad är det frågan om?

Det enda jag spenderar timme, efter timme är att drömma mig framåt, ungefär, sisådär 83 dagar. Värmen var ju på god jävla väg. Lite torr asfalt, sol och fågelkvitter, vad det för mycket begärt?

Man vill ju inte ens vakna, ännu värre, gå ut, när man vet att man möts av en piskande snöstorm och slaskvåta byxben. 

Nytt hopp inför nästa vecka, då blir det till att jobba tisdag, onsdag, torsdag och fredag. Gött, och det ser ut att bli sol och plusgrader på väderrapporten. En riklig feel good-vecka.

Tills dess gäller det att försöka gräva sig upp ur gropen full av läxor och skol-ångest.

 

 

 

xx.