Tänkte bara förkara och reda ut lite saker kring mitt senaste inlägg om Berlin resan. Eftersom att vi fått många kommentarer om det både av vänner och här. 

 

Resan var svinnice och vi är inte så pass negativa som vi fick det att framstå i förra inlägget. Vi trivdes som fan där och ångrar absolut inte resan, alls.

Dock vill jag påpeka att vi var missnöjda på folket och hur deppiga vi blev av dem. Samt hur dömande dem var mot oss.

 

 

Som ni alla vet älskar vi att klä upp oss och att få glamma till det lite i en ny stad kändes bara mer än rätt. Dock gillade inte Tyskarna det. Som jag tidigare nämnde mötte vi vuxna människor på gatan som gjorde miner åt oss och våra kläder, villket jag och Sofija fortfarande är i chocktillstånd för. 

 

Vi blev även kallade för "spoiled brats" av en full 30-åring på en uteservering, (vilket var ytterst ironiskt) varpå både jag och Sofija, tittade ned på våra outfits och konstaterade snabbt att vi endast var klädda i lågpris kedjor. Så som Bik Bok, H&M och Gina Tricot, och det mesta hade vi även köpt på rea.

 

Vi tog självklart inte åt oss av detta men det beskriver ganska tydligt hur snabbt dem dömer folk, bara på utseendet. Utan att veta ett skit om vårat liv, och att vi dessutom lever på nudlar och pulversoppor.

När vi går igenom allt nu kan vi inte låta bli att bara garva åt det, och hur sjukt det egenligen är. 

 

Jag måste bara ta upp ett annat exempel. Vi blev nämligen nekade från en klubb, vilket är en stor gayklubb i grund och botten. Och som alla vet har ju homosexuella varit en väldigt hotad grupp i samhället och de vill att alla ska bli accepterade och bli behandlade lika osvosv.

Denna klubb har nu utvecklats till en traschad klubb där de endast tar in lite risigare folk som inte bryr sig särsklillt mycket om sitt utséende (väldigt "Berlinigt", så att säga). Detta visste vi innan med vi förstod aldrig riktigt grejen. Det ironiska i detta är att vi åker dit rätt sent på söndagskvällen, varpå vakterna börjar skrika på oss att vi absolut inte får komma in.

Vilket är helt sjukt när man tänker på vad dem faktskt bygger upp sin klubb på och vad der står för i grund och botten. "Att alla ska bli behandlade lika och ha kul vart som helst, precis så som dem är och ser ut."

 

Men vi hade det svinbra i Berlin och vi blev, ibortsätt från det ovan, väldigt bra behandlade överlag. Jag kan ju inte säga att alla var sådär, såklart. Vi njöt varje sekund över att bara ha den fiheten att göra vad fan som helst och dessutom med sin bästa vän under armen. Och succesivt lära känna staden och hur folket är, det är ganska intressant. Jag och Sofija ägnade många timmar om nätterna att prata om hur människorna där är och varför dem är så.  

Sedan är det helt fantastiskt att bära med sig alla härliga och sjuka minnen man får efter bara en vecka i en främmande stad. Man lever ett helt annat liv när man åker bort från Sverige, man har en helt annan frihet.